Den sabbade glädjen
Men det gick snabbt över när vi kom till ätstörningskliniken och bestämde att jag skulle dricka 1 glas MJÖLK(!!!) och en macka med smör och OST (!!!!!!!!!!!) till mellanmål på eftermiddagen + frukt.
Jag fattade inte ett skit, jag var typ tom i hela huvudet när jag satt och skulle äta det vid köksbordet. Men ner gick det, förutom den sista mjölk klunkarna. Fast efteråt fick jag panik och ångesten kom både fysiskt och psykiskt :(
Ikväll ska jag också äta fil med flingor igen. Det var en vecka sen sist ungefär och nu är man ju inte alls van längre, men det ska nog också försöka gå ner i magen. Fast just nu känner jag mig liten och svag och jag mår riktigt ångest- illa.
Vi vägde och mätte mig idag också. En lättnad. Jag har varken gått upp eller ner utan jag håller mig till vikten 42,5-42,8 kg. En riktig lättnad också, nu kan jag slappna av lite. Fast ändå inte, för nu är det ju eftermiddagsmålet som sabbar allt. Med fett,kolhydrater och kalorier :(
Vi pratade också om jul och om hur det blir med lussebullar osv. Vi skrev även ner min förbjudna lista och den täcke hela pappret.
De ville att på söndag att jag skulle ta en lussbulle på ett kalas som jag ska till. Men jag total vägrar, så långt vill jag inte gå. Aldrig!. Men de sa att jag kanske har ändrat mig tills på söndag men jag vet innerst inne att det aldrig kommer att ske...
Mamma och jag var och handlade efter ätstörningskliniken.
Vi gick ut ur bilen, och jag han inte reagera på vad han gjorde. Det var en gubbe som stod och blottade sig vid bilen några meter ifrån oss. Han stod och runkade också.
fyfan vilken hemsk syn och jag vände mig snabbt om och mamma och jag gick raska steg mot affären.
Nu kan jag inte glömma den bilden och jag mår hemskt dåligt över det :(
Kan det bara bli sämre?!:(
Jag känner mig liten och svag just nu, jag orkar inte gråta mer för det kommer inget.
Ångesten sitter upp till halsen och jag vet inte vad jag ska göra.
Jag orkar inte mer - som vanligt.
Men det ska inte vara normalt att känna att det är vanligt att må skit,
jag ska kunna skratta och vara glad som alla andra tonåringar.
Men världen är rätt orättvis!! :(
Mina kalori intag stiger och stiger för varje vecka som går. Nyss levde jag på max 650 kalorier men nu är jag fan uppe i 1500 kalorier!!!!!! :(
Tack för att du svarade på min kommentar. Hoppas det är OK att jag kollar hur det går. Jag har tänkt på ditt problem och jag förstår att det upptar hela din värld. Som jag ser det, utan att kunna något om just ditt problem, är det viktigt att du kan fortsätta få ur dig dina tankar om det hela. Ungefär som drömmar rensar hjärnan, kanske. Du skrev att du ökat från 650 till 1500. Är det bra - eller dåligt - eller kanske både och? Vad vill du egentligen väga? Förlåt, jag kanske inte har rätt att fråga så mycket.
Jag vill bara visa nån sorts stöd och intresse. Jag läser bara fyra bloggar - har egentligen inte så mycket tid eller intresse, men jag vill att det ska ordna sig för dig eftersom jag nu hittade hit. Korkat kanske, men ändå!
Jag kan förstå att din dag inte var så bra, men tänk på att i morgon är första dagen i resten av ditt liv ...
Svar till Mats:
Jag tycker bara det är uppskattande och helt OK att du läser mina bloggar, för annars skulle jag aldrig skriva så öppet.
Som svar på frågan att jag har ökat från 650 kalorier till 1500 är både bra och dåligt. För min kropp är det världens lycka men för mitt psyke så mår jag totalt skit av det, men det är väll det som krävs för att bli frisk?
ha det bra!
