Undersökning
Maten idag har väll inte gått så bra, just nu har jag lite ångest över middagen. Vi åt spenatpannkaka med keso och det är verkligen supergott men mamma lade på nästan en hel extra matsked keso vilket känns ångestfyllt + att jag fick den största pannkakan av alla!
Men jag har också fuskat idag, åt inte havregrynsgröten imorse utan det blev två knäckemackor med skinka på istället och vatten. Sen till lunchen skulle jag testa wok med nudlar och den var inge vidare god för nudlarna var nästan slemmiga :S Men jag värmde den i micron också eftersom annars måste jag ha matfett i om jag ska steka den. Men det fick väll duga.
Sedan gick jag en promenad i smyg, villket jag gjorde bara för jag fick ångest över några halstabletter och JAG VET att jag gjorde fel men det kändes skönt när ångesten släppte.
Jag önskade att jag aldrig hade börjat banta, visst var det ju andra saker som påverkade det också men varför? Om jag hade varit frisk så skulle jag säkert ha varit med massor med kompisar och haft kul men hela hösten har gått och det känns som om jag har kastat bort tid - vilket jag har!
Tänk om jag var frisk ,tänk att bara få kunna äta en normalportion utan ångest eller att kunna äta godis!
Det känns som den dan aldrig kommer att komma. Just nu känner jag mig tom, jag känner knappt några känslor alls. Det ända som surrar i mitt huvud just nu är tankar kring mat,kalorier,förbränning.
Jag vill leva som alla andra :(
Hej :)
Jag har följt din blogg på Ungdommar.se & sett mkt som jag själv har råkat ut för som för dig. Man jämför sig själv med andra , jag gjorde det hela tiden, spec låren. Jag mådde jätte dåligt när jag bara hade druckit ett glas vatten bara för att då så tängs magensäcken ut, men det är inte sant. Jag hade problem över allt, min pappa hade blivit arbetslös & började dricka, och jag kan lova att jag var livrädd varje dag. Det värsta var oxå att han drack hela tiden på dagen & på nätterna, gömde undan ölburkar & flaskor & ljög både för mig & min mamma rätt upp i ansiktet när man hade bevis på att han hade ljugit & han hade helt genomskinliga lögner. Min mamma kunde jag heller inte prata med för hon fick utbrott innan jag ens hade pratat klart & ekonomin har helt körd. dom var t.o.m tvunga att ta pengar från mitt sparkonto. Mina så kallade kompisar började umgås med killar som var 7 år äldre än oss & de blev helt förändrade. Samma sak där de ljög för en mitt i ansiktet. Och de gjorde oxå att skolan var inge vidare. Betygen rasade. fan allt var ett rent helvete. Jag åt inget, jag ville skära mig & brydde mig inte om ngt. Jag var så rädd för att folk skulle veta :S så jag vågade inte ens träffa killar som gillade mig, för jag skulle inte orka om dom
bara ville ha ett ligg (låter dumt jag vet). Jag är inte blyg elr ngt sådant. Men jag isolerade mig själv från allt & alla. Jag hade ingen & prata med , de fanns ingen som brydde sig om mig helr. Men det allra värsta var nog att min pappa gav mig skulden för allt. Då trodde jag faktiskt på det & jag hade nått botten. Jag blev så arg! Skulle andra beststämma om hur jag mådde!? nej! Jag blev så arg så jag kunde inte dölja det mer. Jag började äta & fick bort äs. Jag tog tag i skolan, så nu har jag bra betyg. Jag var helt ärlig mot mina kompisar & de som inte kunde ta sanningen ville jag inte ha någonting med att göra. Det va en bra sak oxå, för nu så har jag hur härliga vänner som helt. det viktigaste är oxå är att vi är ärliga mot varann. Jag berättade för mina föräldar om hur jag mådde. De var jobbigt i början men det har blivit bättre. min pappa dricker inte lika mkt mer. Han dricker forfarande öl då men inte så att han är full. Idag så kan jag vara så jäkla stolt! Jag hade nått botten & tagit min ur det! Utan att skära mig elr ta tabletter elr dyl. Det var bara mitt huvud som hade gjort mig konstig.Livet är inte alltid en dans på rosor. Men det är inte dåligt hela tiden :) Det är inte du som som det är fel på nu, de är äs som gör det. Först så ville du väga 46, sen ville du väga 45 ,sen 44. Mindre & mindre. man blev aldrig nöjd. Det är inte du! komihåg det de är äs som gör allt nu! Det är inget fel på dig! Du kmr att kunna ta dig ur det. Det kmr att vara jobbigt ett tag men sakta men säkert blir det bättre. guud vad mkt jag har skrivit :$ hoppas att du mår bättre, om du inte gör det så kmr du att göra det. Glöm inte att livet är långt. if it doesnt kill you , it only makes you stronger!
