Negativt tankebabbel

Jag mår inte bra alls,nej.
Jag är så arg och ledsen. Jag är besviken på mig själv, och mina behandlare. Frågor kommer upp som tex: Det kunde ju ta över ett år att bli normalviktig och mensen kanske inte skulle komma tillbaka på flera år den heller, men varför säger ni så? Det har inte tagit ett år att gå upp 7,4 kg, snarare några månader! INTE ENS ETT HALVÅR!!!!
Jag blir arg när jag skriver det här, jag blir jätte ledsen. Känslor blossar upp direkt när jag tänker på det.
Jag har gått upp i vikt. Jag väger nästan 50kg!!!!!! Jag vill inte :( Jag vill dö, jag vill försvinna. Jag är inte en mager tjej längre, jag är snart en normalviktig person som har problem som vem som helst i min omgivning! Det är inte kul!
Hur har jag tillåtit mig att äta? Jag kunde ha fuskat mera. Jag har sån ångest över detta!!!! :(
Jag vet inte vad jag ska göra, OM jag överskider 50 kg gränsen kommer jag försvinna. Jag lovar, jag ska försöka. Jag orkar inte med att väga mer än någon annan (vilket jag ändå redan gör)
Jag vill inte ha kvinnoformer (även om det är fint på andra)
Jag vill vara sjuk. Jag vill må dåligt. När jag mår dåligt så känns det ändå bra på något sätt. Jag känner mig trygg på något sätt.
Förra veckan var jag något mer social. Var lite mer glad. Det kanske var för att en gång under det mörka halvåret hittat något roligt att göra - spela det jädrans beroendeframkallande spelet IMVU.
Men då kände jag ändå en oro. Oro att jag aldrig skulle bli ledsen längre, att aldrig bli besviken eller rent ut sagt dödsledsen när jag gick upp i vikt eller om jag åt någon förbjuden mat.
Såklart var det inte så, jag är ju ledsen nu.
Men det är ingen som bryr sig som de gjorde förut. Då var det mer synd om en för att de tyckte att man var för mager (vilket jag själv inte ska påstå att jag var)
Folk säger fortfarande att jag inte ser frisk ut. Än sen? Jag är nästan normalviktig, mina lår,haka,armar och mage dallrar när jag går. Snart får jag säkert tillbaka min mens också, det skulle inte förvåna mig. Min behandlare till och med frågade om jag hade fått den och det var HON som sa att det skulle dröja flera år!!
Jag måste gå upp till runt 53-54 kg. Jag vill inte!! ALDRIG!!!!!! JAG TÄNKER HUNGERSTREJKA!!!! :(
Jag väger runt 49 kg nu. Jag känner mig väldigt besviken. Ni tycker också det är en besvikelse. Att en sån svag person som jag bara äter och äter. Jag blir tvingad. Oftast.
Jag skriker,hyperventilerar och springer där ifrån, men de lyckas ändå få i mig den feta maten.
På tala om fet mat.
De tycker säkert jag är tillräckligt "normal" nu. De har tagit bort en näringsdryck!!!
Jag är ledsen över det. Det är ett tecken på att allt inte är som förr. Visst är jag glad på ett sätt, skönt att slippa lite onödiga kalorier men ändå. Är jag verkligen så "normal". Som tur var har jag en näringsdryck kvar, men den tar dom väll snart bort också.
Men jag förstår inte hur dom tänker... Om de tar bort alla näringsdryckerna så går jag inn på svält igen. Iallafall nästan. Om jag inte dricker någon näringsdryck så ligger jag runt 1000-1300 kalorier.
De räknar inte kalorier, but still. Men det är bra. Då kanske jag går ner i vikt och det skulle kännas så jävla skönt!
Ett steg längre ifrån 50 kg gränsen!
Vi bestämde en till sak också, jag ska få cykla till skolan ibland också. Jag ska också få gå längre promenader.
Jag blir så ledsen. Visst är det bra men jag vill att allt ska vara som förr!!
JAG HATAR ALLA, JAG VIll BLI LÄMMNAD ENSAM!!!!! :(
Det känns som om ingen förstår. Jag gråter, folk försöker få vett i mig men jag orkar inte lyssna på det.
Allting går i för fort tempo. Vikten syftar jag nog mest på.
En av mina behandlare tror helt plötsligt att jag Cornelia har börjat äta godis.
VARFÖR TROR HON DET?!! Jag ska aldrig stoppa in en godis i munnen, ALDRIG. Ser jag så frisk ut?
Jag skrattade faktist lite åt det när hon frågade. Jag sa också: Aldrig att jag skulle stoppa in något sött i min mun, aldrig.
Hon frågade också om jag någonsin var godissugen, jag svarade: Aldrig.
Aldrig,aldrig,aldrig,aldrig,aldrig.

huh, nu har jag skrivit av mig. Ni orkar säkert inte höra på mitt meningslösa negativa babbel.
Jag tänker inte skriva något posivit idag för det FINNS inget. JAG HATAR ALLA!
Ta inte illa upp, jag gör egentligen inte det. Men det känns som det. Behandlarna kommer bara och röjer i mitt liv. Jag vill inte ha någon hjälp.





















:(

Kommentarer
Postat av: Emeliie

Man måste få avreagera sig någonstans! Tur att bloggen finns ibland:)

2008-04-02 @ 20:23:24
URL: http://www.emeliiepettersson.blogg.se
Postat av: mats

Haha, var söt du är när du är arg! Du är arg när dom vill ge dig mer och arg när dom vill ge dig mindre...

Det tar väl ett tag till innan du fattar att det är dig själv du är mest arg på! Kram

2008-04-02 @ 21:17:39
URL: http://matspalats.blogg.se
Postat av: Joanna

vet du vad, utan att jag känner lr har träffat dig så verkar du som en riktigt smart o bra person. jag gillar ärligheten i slutet "JAG HATAR ALLA!
Ta inte illa upp, jag gör egentligen inte det. Men det känns som det."
Du är smart för du är medveten om att du bara känner så för tillfället och att det är saker du säger för att du är arg. Och du står för det. Jag gillar sånna ärliga personer!

En fråga - sjklart förstår jag att de e jobbigt med maten o att försöka bli frisk. men varför vill du vara sjuk? vad är den riktiga anledningen till att du vill vara sjuk? vad gör dig och ditt liv bättre av att du är mager och sjuk?
hoppas du får en bra dag vännen!

2008-04-03 @ 10:15:18
URL: http://lifeasjoanna.blogg.se
Postat av: K

Känner igen mig vännen, du är inte ensam! Jag väger också nästan 50 kg just nu, och hatar det. En del av mig vill bli frisk och släppa alla tankar på mat, en annan del får panik av den tanken och blir arg på mig för att jag har ätit och inte är smalast längre. För om jag blir frisk så måste jag ta itu med mitt liv, med allt det jobbiga, och det känns bara så omöjligt och hopplöst.

2008-04-04 @ 22:56:00
Postat av: Joanna

svar: mm okej. jo jag har oxå den känslan "jag vill bli smal" trots att jag vet hur det skadar min kropp å att de kan gå dåligt och allt. men känslan o tankarna känns bra, men jag vet inte varför. men dom är allt jag har så det är klart jag följer dom. det är ju inte direkt så att man vill följa de som känns dåligt. men undra varför de känns så bra =/
hoppas du får en bra dag vännen!

2008-04-05 @ 10:54:39
URL: http://lifeasjoanna.blogg.se
Postat av: Joanna

svar: jag åt faktist 455 kalorier igår lr vad de var. jag tränade bort mindre så jag låg ju på plus iaf. jag borde inte va hungrig för min kropp har mkt fett o kroppen borde väl använda överskottsfettet som energi? jag hatar sötsug. jag kollade oxå på bilder =) muffins haha! tom grädde såg gott ut, fast jag aldrig har tyckt om det X) men jag vet de där med att kroppen vill ha mat när den får sötsug, typ snabba kolhydrater. men jag tkr som sagt att den inte borde ha reagerat så för jag hade faktist fått i mig väldigt mkt kalorier+att jag redan har mkt kroppsfett(energi). idag är ifs sötsuget borta, men just nu har jag ingen energi o jag ska hjälpa till med en massa saker idag så jag måste orka lite iaf! så en cola light får det bli. vet du om det finns light-fanta?
(p.s vet att mina tankar är osunda och dumma)
kram!

2008-04-05 @ 10:59:04
URL: http://lifeasjoanna.blogg.se
Postat av: Anonym

Jag behöver inte hellre någon jävla hjälp. låt oss va!

2008-04-05 @ 18:08:22
URL: http://findyourwords.blogg.se
Postat av: Anonym

Du verkar ju inte ha grepp om något.
Är man frisk bara för att man äter godis?

Jag har själv svår anorexi och har varit nära döden otaliga gånger, vet du vad jag äter nu men ändå GÅR NER i vikt av?...just det GODIS.

Jag är inte ett dugg frisk. Jag skulle inte överleva utan översikt.

PUNKT SLUT!

2008-04-05 @ 20:03:29

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0