Mening med livet
Livet är mycket konstigt, hur man än vänder och vrider på det.
Mycket konstigt.
Det är t.ex. ett obestridligt faktum att vi alla är gjorda av samma ämne som de mesta intelligenta,kreativa,fantastiska livsformerna i hela universum.
Dessutom är vi sammansatta av precis samma materia,
som de högsta bergen på jorden och de starkaste lysandestjärnorna i vår galax.
Det gäller förstås också för potatisar,sniglar och köttfärslimpor - kanske är det därför somdet är så mycket här i livet som är svårt att förså.
Till att börja med,
varför är vi så överdrivet imponerade och intresserade av stora dåd och ting, när det faktist är de pyttesmå sakerna som tillsammans gör det stora möjligt?
Varför försöker vi alltid skapa egna små världar där vi kan inbilla oss att vi har fullständig koll på vår tillvaro,
när vi ändå bara kan vara helt säkra på att vi inte har det?
Varför fortsätter vi tjata om att det viktigaste av allt är att vara sig själv,
och sen finna oss i att vara pinsamt lika i så gott som allt här i livet?
Varför tror barn på älvor, när vuxna inte gör det?
Och varför hakar vi så ofta upp oss på sånt som vi inte är överens om, när det ju skillnaden som gör livet intressant?
Hela världen är trots allt upp och ner, så det finns absolut ingen anledning att vi skulle vara överens om allting.
Inte ens nåt så självklart som att man inte ska tugga med öppen mun är så accepterat som man tror.
Ska nog fortsätta skriva lite då och då, jag vet inte om texten är så intressant för någon men men..
Jag kan säga att det var rätt svårt text att förstå för mig :/
Är rätt orolig över imorgon. Ska till äs-kliniken med pappa och vi ska snacka om hans alkoproblem, hur vi ska lösa det m.m
Jag vill reda ut det men ändå inte för det är jobbigt.
Sen har jag säkert gått upp flera kilon, jag känner mig riktigt fläskig och det känns som om jag bara jäser hela tiden :(
Min dubbelhaka bara växer och växer också, och idag så har jag tappat extra mycket hårtussar i duschen :(
Men det är bara att stå ut, som de andra deprimerande veckorna för nästa vecka exakt den här tiden har jag påsklov<3
Det är skönt att vara ledig men vad ska jag göra då? Sist var det ju sportlov och då hade jag full speckat vare dag nästan och det kändes okej. Men när det var jullov så var det inte så värst mycket som hände..
Jag funderar på att tona håret hos en frisör. Men jag vill också göra hårförlängning eller vad det heter. Så att jag får tjockare hår för man ser verkligen mina öron, min hårbotten och jag har en flintskallig virvel på huvudet. Hur kul är det?
Men jag ska inte göra båda av altenativen, det sliter nog för mycket på mitt tunna hår. Något får det bli och jag tror jag nöjer mig med en toning som får räcka ända fram till sommaren. Men om den ska räcka så länge så får jag göra den om kanske en månad eller något.
Nu ropar mamma att jag ska komma ner och äta kvällsmålet :(
fuck it :(
svar: mjo ja vet, de är lätt att råda andra. saken är den att du har ju anorexi och är smal. jag har inte anorexi o ja vill bli smal. så ja försöker motivera mig sj att bli smal istället, men ja vill inte bli sjuk och för smal. om det skulle bli så så skulle jag vilja skaffa ett nytt mål: bli frisk. men ja förstår såklart att de inte e så lätt att bara "nu har ja ett nytt mål. woops!ja klarade det". självklart förstår jag det!
nu vet inte jag hur du ser ut lr så, men om du tappar hår är du ju ganska säkert undernärd och inte alls tjock! du kan omöjligt ha dubbelhaka.
vad bra att ni ska prata om motivering! jag kanske redan har frågat det, men har du nåra intressen? nått du gillar att göra? saker du tkr om?
isf, hindrar din äs dig från dessa saker?
va bra att ni ska försöka lösa din pappas alkoholproblem. hoppas ni lyckas, då kmr många saker säkert bli bättre och det kmr nog påverka dig och ditt liv väldigt positivt. kanske kmr du då kunna få nya krafter och hitta motivation?
lycka till vännen!
Känner igen mig i din blogg ibland.
Jag har en form av ätstörning och min pappa har också alkoholproblem.
Krya på dig.
