Skol jävel!
Jahapp nu började skolan igen.. JIPPIE!.. eller inte -.-
Jag hatar skolan!
All press..
All ångest..
Kompesera med läxorna och proven och ångesten sitter i flera veckor. Nu är det inte lov förräns sommarlovet, och det är 2,5 månad tills dess! :(
Under den tiden ska det vara ännu fler prov och läxor men också Wallmans (uppträdanden för massor med människor) och tysken kommer hit. Det skapar ännu mer oro och ångest. HUR fan ska det gå när tysken kommer hit?
Det kanske kommer gå lite bättre eftersom jag kanske äter en aning bättre då.. men hon kommer ju tro jag är knäpp med alla mina mått och mätningar och hela skiten :/
Vi har redan fått ett prov i skolan i hemkunskap. Vi ska lära oss tvätta.. :P
Jag kan faktist inte tvätta, jag har aldrig rört en tvättmaskin och det ser jag fram emot för det är något man måste kunna. Jag skulle också vilja lära mig hur diskmaskinen fungerar också. Jag kan bara diska för hand. Kaffebryggan är också en sak jag vill lära mig ( inte för att jag dricker kaffe men ändå)
Igår vad jag med F en liten stund. Jag cyklade dit men det är inte långt. Det tar max 3 minuter med cykeln. Vi satt mest och pratade. Hon verkar inte heller ha det så bra :/
Att våga synas av boken Våga flyga
Att " resa sig ur TV-soffan" ökar ju risken att bli bedömd av andra.
Tänk att sticka ut hakan och bli funnen för lätt
Men vilka är de andra, som tror ska sätta pris på mig?
De som ska väga och mäta och värdera mig?
Är det personer som är viktiga för mig? Människor som jag älskar?
Oftast inte.
Vänner stöttar, eller hur.
De som jag tror ska värdera mig är alltså människor som inte egentligen är viktiga för mig.
Vad de tycker blir då heller inte viktigt för mig. Eller hur?
Isåfall har jag väll ingenting att ängslas över?
Tänk att något som kändes så svårt kunde vara lätt.
Okej , det där fick bli det positiva för idag.
Texten har så rätt egentligen. Sånt kanske jag lyssnar för i stunden men inte efter ett tag :/
Ha det bra alla<3
Jag hatar skolan!
All press..
All ångest..
Kompesera med läxorna och proven och ångesten sitter i flera veckor. Nu är det inte lov förräns sommarlovet, och det är 2,5 månad tills dess! :(
Under den tiden ska det vara ännu fler prov och läxor men också Wallmans (uppträdanden för massor med människor) och tysken kommer hit. Det skapar ännu mer oro och ångest. HUR fan ska det gå när tysken kommer hit?
Det kanske kommer gå lite bättre eftersom jag kanske äter en aning bättre då.. men hon kommer ju tro jag är knäpp med alla mina mått och mätningar och hela skiten :/
Vi har redan fått ett prov i skolan i hemkunskap. Vi ska lära oss tvätta.. :P
Jag kan faktist inte tvätta, jag har aldrig rört en tvättmaskin och det ser jag fram emot för det är något man måste kunna. Jag skulle också vilja lära mig hur diskmaskinen fungerar också. Jag kan bara diska för hand. Kaffebryggan är också en sak jag vill lära mig ( inte för att jag dricker kaffe men ändå)
Igår vad jag med F en liten stund. Jag cyklade dit men det är inte långt. Det tar max 3 minuter med cykeln. Vi satt mest och pratade. Hon verkar inte heller ha det så bra :/
Att våga synas av boken Våga flyga
Att " resa sig ur TV-soffan" ökar ju risken att bli bedömd av andra.
Tänk att sticka ut hakan och bli funnen för lätt
Men vilka är de andra, som tror ska sätta pris på mig?
De som ska väga och mäta och värdera mig?
Är det personer som är viktiga för mig? Människor som jag älskar?
Oftast inte.
Vänner stöttar, eller hur.
De som jag tror ska värdera mig är alltså människor som inte egentligen är viktiga för mig.
Vad de tycker blir då heller inte viktigt för mig. Eller hur?
Isåfall har jag väll ingenting att ängslas över?
Tänk att något som kändes så svårt kunde vara lätt.
Okej , det där fick bli det positiva för idag.
Texten har så rätt egentligen. Sånt kanske jag lyssnar för i stunden men inte efter ett tag :/
Ha det bra alla<3
Kommentarer
Postat av: mats
Eller kanske du lyssnar för stunden, men inte efter ett tag, men sedan efter lite längre tid...
Hoppas det!
Postat av: stars in heaven
Jag förstår att det känns jobbigt med skolan, ångesten och läxorna. Men håll ut, du fixar det. Man klarar mer än vad man tror!
Gällande tysken, berätta som det är att du har anorexia. Men att du jobbar på att komma ifrån det.
Hon undrar nog mer om du inte säger något.
Hon är säkert förstående.
Hur gammal är hon?
Roligt med hemkunskapsprovet :)
Det är inte så svårt som man kan tro faktiskt.
Men när du har lärt dig att fixa kaffe kan du ju alltid säga till. För det vet jag fortfarande inte hur man gör ;P
Kramar
Postat av: Joanna
vad är det för en tysk som ska komma? =)
Trackback
